Att växa upp som tvåspråkig i Sverige kan vara en utmaning. Petra Bernardini, lektor i italienska och docent i romanska språk, växte upp med svårigheter att relatera till sitt andra modersmål: italienska. Efter att ha arbetat som modersmålslärare och forskare på Språk- och litteraturcentrum, fick Petra nya perspektiv på utmaningen i att vara tvåspråkig, och kunde dra en slutsats:

- Barn behöver andra barn för att utveckla sitt språk - det handlar om identitet.

Petra utvecklar idag den digitala plattformen MITA, som står för Mother tongue interaction and training application. Genom MITA vill Petra främja barns andraspråk genom community och spel. I Minecraft, ett populärt spel bland barn och ungdomar, ska barn med samma modersmål träffas för att utföra gemensamma uppdrag – och enbart samtala på sitt andra modersmål. Samtalet sker på Discord, en programvara som är vanligt att använda i det datorspelande communityt.

Genom att sammanföra tvåspråkiga barn med samma modersmål, stärks deras identifikation med det så kallade svagare språket, menar Petra.

- Vi behöver uppdatera och anpassa vår undervisning till barns och ungdomars intressen för att motivera dem att lära sig språk. Är man emotionellt engagerad så lär man sig.

Intresset för MITA har varit stort, framför allt från föräldrar till tvåspråkiga barn som gärna ser att projektet blir tillgängligt för fler minoritetsspråk. Men innan dess har Petra en del att slutföra.

- Just nu jobbar vi på att färdigställa innehållet på servrarna. Samtidigt jobbar jag med ansökan om medel för forskningsprojektet som bygger på och testar MITA. Det är mycket att tänka på: säkerhet på nätet, hur man skapar meningsfulla uppdrag i spelet och forskningsprojektets genomförande.

Förutom Petra består MITA:s projektgrupp av företaget Hemkodat som skapat och underhåller servern, en moderator samt en lärarstudent i italienska vid Lunds universitet som är insatt i gaming.

Det var just utlysningen för att utforska innovativ potential i forskningsprojekt vid HT-fakulteterna som fick Petra att börja tänka på vad innovation skulle kunna innebära för henne.

- Tidigare såg jag innovation lite som man ser på konst. Att det ska komma som en ingivelse, talang – man bara får en idé och vips så förverkligar man den. Nu har jag fått erfara att det handlar om maximal planering och om att från början skapa sig en bild av alla delar. Som ett forskningsprojekt eller ett företag. Det är svårt men kul.

För de som utforskar den innovativa potentialen i sin forskning vid Lunds universitet är man aldrig ensam. Innovationsutvecklarna vid LU Innovation arbetar dedikerat för att stötta forskare som vill omvandla sin forskning till nya metoder, tjänster eller produkter.

- LU Innovation har dels hjälpt till med finansiering – men framför allt som moraliskt stöd, bollplank och professionell kompetens inom områden som är helt nya för mig. Det har varit otroligt givande och jag är oerhört tacksam för deras stöd. Varje gång jag rådfrågat dem har projektet tagit ett språng framåt.

Utlysningen av stöd till utveckling av innovationsidéer vid Humanistiska och teologiska fakulteterna är öppen till och med 31 mars 2023, och uppgår till 150 000 kronor. Läs mer om utlysningen här. Om du har några frågor eller vill ha hjälp med din ansökan, kontakta innovationsutvecklare sophie [dot] hyden_picasso [at] innovation [dot] lu [dot] se (Sophie Hydén Picasso).