Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Patent, immateriella rättigheter & juridik

Funderar du på att söka patent? Eller är du osäker på om du överhuvudtaget kan skydda din idé? Hos LU Innovation finns innovationsutvecklare med expertis inom immaterialrätt, som har lång erfarenhet av patent och skydd för forskningsbaserade idéer. Här finns också juridisk expertis som kan guida dig.

Foto Johan Persson.

Innovation från universitetsforskning

Även om ditt mål kanske inte är att tjäna pengar på din idé kan ett immaterialrättsligt skydd kan vara avgörande för att dina forskningsresultat ska ha en chans att göra skillnad på riktigt. 

Immaterialrätt bygger på ett antal lagar och prejudikat som ger äganderätt till en intellektuell prestation. Det kan vara upphovsrätt eller industriella rättsskydd, som exempelvis designskydd eller patent. En stor del av vårt arbete rör just kartläggning inför och process för patentering. 

Med rätt rådgivning kan du i de flesta fall kombinera exempelvis en patentering med fortsatt framgångsrik akademisk forskning. 

Juridisk expertis

Forskningsresultat uppkommer ofta i samverkan med andra och det är därför viktigt att noggrant utreda de rättsliga möjligheterna till ett framgångsrikt nyttiggörande.

Det så kallade ”lärarundantaget” ger universitetsanställda forskare omfattande rättigheter till eget forskningsresultat, men det ställer även särskilda krav på den enskilda forskaren. Vår jurist kan guida dig igenom krångliga regler och avtal under innovationsprocessen. Typiska frågor rör exempelvis samäganderätt, dataskydd (GDPR) och sekretess.

Hjälp med patent

Det är viktigt att i ett tidigt skede få en klar uppfattning om patenterbarhet och hur patentlandskapet kring dina forskningsresultatet ser ut. Vi kan hjälpa dig att göra nyhetsgranskningar i olika litteraturdatabaser, inklusive internationella patentdatabaser. Resultatet av en kartläggning ger ofta ny kunskap som även tillför värde för det pågående forskningsprojektet. 

Att söka patent kan vara en relativt omständlig, kostsam och tidskrävande process. Vi ger dig stöd under hela processen, vi hjälper dig att skapa en strategi för IP-hantering och ser till att förmedla kontakt med externa patentbyråer om det behövs. 

Immateriella rättigheter kan vara en viktig del av ett starkt värdeerbjudande. Kom ihåg att kontakta oss så tidigt det bara går – vi jobbar för att ditt projekt ska få så bra förutsättningar som möjligt! 

Viktigt innan du söker patent

Här är 4 punkter kring patent som är värt att känna till – och som kan göra din ansökningsprocess så smidig som möjligt!

1. Patentera innan publicering!

Tänk på att uppfinningen, för att kunna patenteras, måste vara ny i förhållande till vad som är allmänt tillgängligt på patentansökans inlämningsdag. Det innebär att publicerade forskningsresultat inte kan beviljas patent.

En tidsskriftartikel anses publicerad på den officiella publiceringsdagen. Att lämna in en tidsskriftartikel för "peer review" anses inte utgöra en publicering. Det har dock förekommit fall där information läckt ut under "peer review", vilket senare har hindrat att patentet beviljats.

Den allmänna rekommendationen är därför att patentansökan ska lämnas in innan en artikel skickas till "peer review", eller i alla fall innan det datum då artikeln blir accepterad för publicering. Försäkra dig också om att det material som skickas in är hemligstämplat. 

Till publiceringar räknas de flesta forskningsansökningar, som ofta blir offentliga direkt vid registrering, muntliga presentationer vid seminarier, e-postutskick och så vidare.

I USA, Kanada, Australien och Japan går det att lämna in en patentansökan 6-12 månader efter publicering (så kallad grace period). Denna möjlighet finns dock inte i Europa, vilket – tillsammans med en viss legal osäkerhet före inlämnandet av patentansökan – gör att grace period endast bör användas i undantagsfall.

När en patentansökan är inlämnad går det bra att publicera informationen. Men tänk på att inte publicera ny information som eventuellt tillkommit efter att ansökningshandlingarna är inlämnade.

2. Är uppfinningen ny och patenterbar?

Innan du påbörjar din ansökan är det också viktigt att du försäkrar dig om att uppfinningen skiljer sig tillräckligt från redan känd teknik och att den verkligen gå att patentera.

Enklaste sättet att ta reda på det är att söka i patentdatabaser, till exempel Espacenet som är en världstäckande patentdatabas med över 60 miljoner dokument. Du hittar länkar till fler bra och kostnadsfria söktjänster här till höger.

Fundera också på vilken nytta som uppfinningen kan medföra, vem som är användare och om du tror att det finns en marknad för produkten.

3. Vem är uppfinnare och vem äger uppfinningen?

Ta reda på vem eller vilka som är uppfinnare så tidigt som möjligt. Uppfinnare är den person som först formulerar idén som ligger till grund för patentansökan. I en forskargrupp kan det var flera som är uppfinnare, men det kan också vara flera som är delaktiga utan att räknas som uppfinnare. 

I Sverige gäller lärarundantaget. Det innebär att lärare och forskare själva äger rätten till sina forskningsresultat. Den som står som sökande till patentet, och därmed äger rättigheterna till uppfinningarna är alltså aldrig Lunds universitet.

Ibland upprättas forskningsavtal som slår fast vilka rättigheter och skyldigheter som gäller för de olika parterna. Dessa avtal reglerar också äganderätten till forskningsresultatet.

4. Dokumentera!

En noggrann dokumentation är också till stor hjälp när patentansökan ska fyllas i, eftersom det då är viktigt att tillhandahålla så mycket information som möjligt.

Kontakta våra patentrådgivare

Vi ger dig stöd i frågor kring immateriella rättigheter.

Per Mercke,
E-post: per [dot] mercke [at] innovation [dot] lu [dot] se
Telefon: 046-222 12 67

Fredrik Edman
E-post: fredrik [dot] edman [at] innovation [dot] lu [dot] se
Telefon: 046-222 12 86

 

Kort om patent och IPR

Immaterialrätt eller Intellectual Property Rights (IPR) är ett samlingsnamn för rättsskydd av intellektuella och immateriella tillgångar.

Olika former av immaterialrättsliga skydd är till exempel patent, varumärkesskydd, designskydd och upphovsrätt.

Ett patent gäller i 20 år (för läkemedel 25 år) och för att beviljas patentskydd måste idén vara:

  • ny
  • skilja sig avsevärt från tidigare känd teknik
  • och industriellt tillämpbar.

 

Patentdatabaser

Du kan själv undersöka om din idé är ny genom att söka i tillgängliga patentdatabaser. Testa till exempel dessa kostnadsfria söktjänster:

Kontakta per [dot] mercke [at] innovation [dot] lu [dot] se (Per Mercke) eller fredrik [dot] edman [at] innovation [dot] lu [dot] se (Fredrik Edman) för mer information kring hur databaserna används.